DigitalJul   Sweden

I dessa tider firar vi helger och högtider mer digitalt

Vi håller av varandra med närhet på distans.


Adventskalender som egentligen var julkalender

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck ©. Obs, upphovsrätt gäller för text och bilder!

Vi gillar att uppfatta alla våra käraste högtider som något gammaldags som alltid har firats likadant genom decennier och sekler. Detta är tyvärr, men också tack och lov, inte alltid med sanningen överensstämmande.

Det nordiska firandet av jultiden och nedräkningen inför denna högtid är äldre än de flesta nutida religioner. Firandet anknöt både till religion och sociala behov. Fest och gemenskap var ett sätt att överleva i en kylig och krävande miljö. Höstens skörd och jaktbyten genererade ett överflöd som möjliggjorde festsammankomster under årets mörkaste och mest svåröverlevda tid.


Midvinterfest i forna Norden så som konstprofessorn August Malmström föreställde sig det. Bilden är en del av Malmströms teckning från 1870-talet.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Men en riktig fest måste organiseras och förberedas. I gamla Norden firades gudar och förfäder med skrovmål och offergåvor. Folket samlades vid traditionella sammankomster för att offra till makterna och för att umgås. Ett riktigt kalas krävde förberedelser. Öl skulle bryggas, maten skulle slaktas och stekas. Ritualer genomfördes för att göra makterna välvilliga. Tecknen som visade sig i samband med firandet ansågs förebåda kommande händelser.

I förberedelserna till de stora bloten etablerades arbetsordningar som fungerade som kalender och som nedräkning inför firandet.

Ordet Jul har fascinerat de lärde genom århundradena. Många teorier har förekommit. Det har hävdars att julen är arv från kontinentens germanska folkgrupper. De hade både Yilir och Juleis i vintermånadernas benämningar.

Snorre Sturlason som var verksam under slutet av 1100-talet och i början av 1200-talet berättade i skrift om kung Hakon den Gode som regerade under 900-talet. Kung Hakon beslöt att den gamla offerfesten som tidigare firats vid höknatt och midvinternatt skulle firas vid samma tid som den kristna högtiden. I och med Kung Hakons påbud blev julen en fest med anknytning till midvintersolståndet.

Enligt 1600-talets vetare var jul en benämning på en glad högtid som vikingarna tillsammans med mycket annat intressant tog med sig hem till Norden. Latinska ordet Joculus som bl.a. betyder lustighet och fröjd antogs vara inblandat i uppkomsten av julbegreppet. Men redan samtiden invände mot sådana spekulationer. Forntida ord med anknytning till ljus, mörker, solstånd och månfaser förekom bland motargumenten. Men en sak var tydlig; redan innan stater och världsomfattande religioner var etablerade firades en amper högtid i midvintertid.

I de flesta kristna länder firades Kristmässa den 25 december men nordborna envisades med att fira julafton istället vilket vi gör än i dag.


Var dag i julens skede ägnades åt traditionella och praktiska sysslor som matlagning och nöjen. Bilden som är en föregångare till nutida adventskalendrar visar julskedets arbeten från slakt till byk och bakning. Teckningen av August Malmström är från 1860-talet.

Copyright bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet ©

Efter kristendomens införande inleddes det kristna kyrkoåret med fyra veckors adventstid. I bondesamhället föregicks julen samtidigt av traditionella sysslor. Allt från ölbryggning till bakning och korvstoppning hade sina tider. Julfirandet firades allt mer i hemmet och på gården. Bondepraktika och kalenderstavar auktoriserade turordningarna.

Det var först i senare tider som adventskalendrar och julkalendrar blev populära. De var tryckta på papp och hade tjugofyra öppningsbara luckor. Motiven anknöt till modernt julfirande. Under 1930-talets inledning såldes de första adventskalendrarna i Sverige av Sveriges flickors Scoutförbund. ICA-Haakon var bland de tidigaste att ge bort adventskalendrar i reklamsyfte. Redan i slutet av 1950 talet fick snälla barn en kalender i gåva.

Sveriges Radio sände sin första julkalender år 1957. Den hette "Barnens adventskalender". Kalendern som bestod av en svartvit bild av en julgran med tjugofyra rutor fanns i programtidningen "Röster i Radio-TV". Sju bilder att klistra in på kalendern följde med tidningen som utkom varje vecka. 1958 utgav Sveriges Radios förlag den första separata adventskalendern i färg. Kalendern skildrade livet på en bondgård och anknöt till de traditioner som hörde i hop med julen. År 1960 introducerades även adventskalendern i tv. Den sändes i samarbete med radion. Kalendern hette Titteliture och ingick i familjeprogrammen. Radiovarianten sändes i morgonradions utbud under ledning av Maud Reuterswärd.
 

Copyright Inger Söderberg-Lidbeck / Notisa Bildarkivet ©